kan kärleken övervinna otroheten ?
Är det så att man ska förlåta och gå vidare ? Eller stanna kvar och aldrig förlåta? Visst är det en förskräcklig sak man gör mot sin partner. Egentligen finns det ingen ursäkt för detta "brott" man gjort mot den man älskar. Det just det många alltid ältar om "men hon/han mådde dåligt, var påverkad av alkohol, det var inte meningen" jag säger bara BULLSHIET !. Jag vet och tror att om man verkligen älskar sin partner så vet man ju både likväl när man är påverkad eller ej att man har ett förhållande, eller får vi minnesförlust de timmar vi har alkohol i blodet? Första felet var hans ursäkt, det var riktigt en ursäkt men liksom en dum förklaring. Ordet säger allt grupptryck och alkohol = sex . Man tänker bara snälla rara hur svag är du igentligen, falla för grupptryck är bara löjligt att sätta sina år på spel är bara sorligt. Varför utsätta den man älskar för en smärta ? Är det verkligen värt att ha kul en kväll och vara jätte full för att sen nästa morgon bara ha några snabba flashbacks, och att sedan märka att man har varit otrogen? Dom kommer också, tankarna hur man ska berätta och rädslan för att förlora allting man haft med sin partner. Men så småningom kommer alltid sanningen fram. Och när den kommit fram till den man älskar så faller allt ner, din partner faller ner till en stor depression där tankarna snurrar runt hela tiden, tilliten faller ner till sin botten. Han försöker hela tiden gottgöra henne men kan verkligen pengar och kärlek betala för de han gjort mot henne ? Utan att man själv märker det så har man börjat ta avstånd och de gör en mycket ledsen för att jag tror att kärleken kan övervinna allting och "jag" är en mycket självsäker, vacker, och stark kvinna. Genom att hon förlät honom gjorde henne till den mogna i deras förhållande. Men har hon verkligen till hundra procent förlåtit honom ? Nej det kan man inte påstå för att tankarna kring detta finns alltid där, misstankar om att de ska hända igen finns där självfallet. Men är det verkligen så att man ska ge upp ? Eller ska man fortsätta kämpa och se vad tiden har att ge dessa två. Blir man inte starkare efter detta? Blir inte kärleken mycket starkare ? Jag förstår att en sådan situation är mycket svår, men ska man inte tillbringa mycket mer tid med varandra o lära utav varandras fel? Om man ska vidare så borde man glömma bort detta alldeles totalt för annars kommer det alltid vara en liten spricka där och den kan bli mycket större tills all energi har runnit ut.
Kommentarer
Trackback